Trafikljusen blir blå imorgon

Sista visning torsdag 14 september!

Jussi levde för konsten. För graffitin och gänget som målade tåg och tomma tunnelbanestationer. När vissa gick vidare, stannade han kvar. 

Jussi är en del av samma graffiti-community som filmens regissör Ragnhild Ekner. Här finner han sin identitet. För Jussi betyder grafitti, konst och vänner allt. Genom mängder av självporträtt söker han sin plats, men finner den inte riktigt. "Den här världen är inte för mig" säger Jussi till oss.

Genom gamla foton och filmer från skakiga handfilmskameror samlar Ragnhild Ekner minnen från ett liv på väg in i en snårig vuxenvärld.

Med stora drömmar om något annat, något bättre, på en trådsmal balansgång mellan kaos och kalas. I lägenheter och parker, alltid på väg men ändå hela tiden stampande på samma plats. Tomma folkölsburkar, pizza­kartonger, odiskade vinglas, snabbmakaroner med lågpriskedjans billigaste tomatsås. Skitiga soffor och smutsiga lakan. Kartor av ångestdämpande i jeansen, slarvigt slängda på golvet. Cigarettrök under fläkten och flyktplaner stora som höghus eller platta som pannkakor. Nattpromenader, stökiga utekvällar och tidiga morgnar.

Texten ovan är något omarbetad men hämtad från Johan Apel Röstlund intervju med Ragnhild Ekner i Arbetaren.

För tillfället är inga visningar inplanerade.